I want you - chapter 94 ♥

 
Tidigare
Men plötsligt avbröts det underbara ögonblicket av några knack på dörren.
Jag suckade lite lätt och sprang fram till ytterdörren.
Det första jag såg var massor med väskor och bakom alla väskor såg jag det som jag aldrig trodde att jag skulle få se igen, en ledsen Alexandra.
- Kan jag få bo här ett tag?
______________________________________________________________________________________________
 

Nialls perspektiv
Hela morgonen hade jag varit på ett viktigt möte, och nu var jag på väg hem till Alexandra. Jag var trött i både armar och ben och det skulle kännas skönt att bara få komma hem.
- Hi buddy! utbrast Alexandra när jag hade kommit in innanför dörren. Hon log överdrivet mycket mot mig.
Kompis? Seriöst?
- Hey baby? sa jag och skulle precis kyssa henne på läpparna, men hon drog sig undan så det blev en liten lätt kyss på pannan istället.
- What's going on? frågade jag och fortsatte att gå ännu längre in i lägenheten.
Jag stannade till när jag fick se massor med resväskor.
- What is this? Are you going away? sa jag och kollade fundersamt på Alexandra och sen på väskorna igen.
- Yes, and about all these suitcases, I want to break up.
Jag kollade på Alexandra som nöjt tog upp en tröja och började vika den.
- Have you taken something or are you just crazy?
Alexandra packade ner tröjan och drog igen dragkedjan på väskan.
- I think I'm just crazy, sa hon och skrattade till.
Hon bärde ut sina väskor till hallen en efter en och visslade högt. Själv stod jag blixtstilla kvar på samma plats och följde hennes steg med blicken när hon gick fram och tillbaka i rummet.
- Taxi waiting, I have to go, sa hon sedan när hon hade bärt ut alla sina väskor i hallen.
Hon gick fram till mig och kramade om mig hårt.
- Thanks for everything, you are the best, sa hon sedan och log brett.
Hon släpade sedan ut sina väskor ut från ytterdörren och man hörde dunset i trapporna när hon gick ner.
Jag stod kvar en stund och väntade på att det skulle hända något.
Efter någon minut satte jag mig ner i soffan när jag förstått att det var meningslöst. Jag kollade mig omkring och såg att lägenheten inte var stökig. Inga bh:ar låg och skräpade på golvet och allt var så ovanligt rent. Det var inte förens då jag insåg att Alexandra hade gjort slut med mig och att jag faktiskt hade blivit singel.
 
Emmas perspektiv
- Vad gillar Harry för parfym då?
Alexandra och jag stod på parfymavdelningen inne på topman och letade förtvivlat efter en parfym som jag kunde köpa till Harry. Harry och jag hade nämligen varit tillsammans i två år om några dagar, och jag kände att jag behövde köpa något till honom.
- Hmm... jag vet inte om jag ska vara ärlig. Jag kanske får ta och köpa något annat istället.
- Okej, sa Alexandra och ryckte på axlarna.
Alexandra verkade ganska normal för att ha gjort slut med Niall. Igår hade hon bara knackat på och frågat om hon kunde bo hos mig ett tag. Hon hade inte alls berättat varför, men hon hade berättat att jag skulle få reda på det snart.
Det slutade med att vi gick in på ett konditori och köpte massor cupcakes. På asken som cupcaksen låg i stod det "The world's best boyfriend"
- It looks like it's going to be bad weather today. Oh no, It's always raining here in London and it never ends, sa den gamla kassörskan när vi betalde och suckade lite tyst.
Vi tog cupcakesasken och gick ut från konditoriet. När vi kom ut från konditoriet började genast Alexandra skrika förtvivlat.
- Vad är det? frågade jag.
- Desperate housewives har börjat!
Jag skrattade till och Alexandra kollade med valpögon på mig.
- Gå hem, sa jag kort och Alexandra hoppade glatt till och efter några sekunder var hon borta.
Jag letade intensivt efter Harry. Eftersom jag var tvungen att gå iväg och köpa något till honom gick han troligtvis någon annanstans.Vi hade i alla fall bestämt en tid då vi skulle träffas igen, men han var självklart sen.
Jag satte mig ner på en bänk och började stirra lite på folk som gick förbi. Plötsligt såg jag någon jag kände igen. Vi fick genast ögonkontakt och några sekunder efter stod hon mitt framför mig med ett stort fejkat leende på läpparna.
- Hi, sa hon och sneglade på asken jag hade hållandes i min hand.
Jag valde att inte svara Isabelle, då jag fortfarande inte tyckte om henne. Jag menar, hon hade ju trots allt varit otrogen med min pojkvän.
- Where is Harry? Or are you not togheter anymore? sa Isabelle.
- He's here somewhere, svarade jag och önskade över allt annat att hon bara kunde gå sin väg.
Jag reste mig upp från bänken när jag kände en regndroppe på näsan. Jag tog upp paraplytet ur väskan, men fällde inte upp det.
- I think you are lying, sa Isabelle och log brett mot mig.
- No Isabelle, I'm not lying. A few days ago Harry actually told me the truth about you two and I forgave him.
Isabelle tog upp sitt rosa paraply ur sin väska också, men hon fällde däremot upp det.
- So, what did he say? frågade hon lite smått oroligt.
- You know, about he and you two years ago.
- Did he really said that he was cheating on you two years ago? Such a liar! utbrast Isabelle och skrattade till. 
- What do you mean with that? sa jag och tittade frågade på henne.
Jag greppade hårdare tag i paraplyet och allt fler regndroppar började sakta rinna ner genom luften.
- Come on! sa hon och skrattade ännu högre.
Regnet började ösa ner och folk började ta skydd under tak. Men jag själv orkade inte göra något, jag orkade inte ens fälla upp paraplyet jag hade hårt i min hand.
Isabelle stirrade på mig samtidigt som hon skrattade ondskefullt. Varför skrattade hon ens?
- Harry and I had sex with each other about two weeks ago.
Medans orden flög ut från hennes mun rann tårar ner från min kind. Det var som om jag visste att hon skulle säga de där orden.
- I don't believe you, svarade jag kort och mina tårar blandade sig med regnet och bildade genast floder som rann ner från min kind och mina kläder.
- Oh, there you are Harry, can you tell your stupid girlfriend that we had sex? I mean, she doesn't believe me!
Harry gick mot mig med små tveksamma steg. Han skämdes, han skämdes så otroligt mycket att han bara ville springa iväg. Men det kunde han inte. Det var hans plikt som pojkvän att förklara sig och berätta att det inte var så, att det inte var sant. Men han sa inget. Inga ord tog sig ut från hans mun. Det enda man hörde var hur regnet hårt slog i marken och hur cupcaksen sakta ramlade ut en efter en ur den lilla hjärtformade asken.
Jag började springa, springa det snabbaste jag kunde hem till Alexandra.
Mitt hår var genomsurt när jag kom in i hallen och mina händer var kalla som is. Jag tog av mig min jacka och mina skor och gick längre in i lägenheten.
Alexandra satt i vardagsrummet med en filt över sig. Desperate housewives var igång och Alexandra var så inne i programmet att hon inte ens såg att jag stog där.
Inte förens jag sa:
- Jag åker med dig, jag åker med dig hem till Sverige.
 
Alexandras perspektiv
Jag vaknade tidigt den morgonen. Jag kollade bredvid mig och såg att Niall inte låg där.
Han måste ha åkt på mötet, tänkte jag och suckade lite tyst.
Efter några minuter gick jag upp ur sängen och drog tröttsamt upp gardinerna i fönstret. Det såg ut som om det skulle bli en härlig dag i London och en joggingtur skulle aldrig sitta fel sådär klockan åtta på morgonen.
Jag gick fram till min walk-in-closet och tog fram alla mina träningskläder. Jag satte på mig dem och slängde upp håret i en slarvig tofs.Sedan var jag påväg ut och redo för joggingturen.
Jag sprang längs de folktomma gatorna och bort mot en stor park. Min kondition var inte den bästa så jag satte mig ner på huk och vilade ett tag. När jag hade samlat lite krafter var jag uppe på ben igen och sprang iväg. Det tog inte lång tid innan jag stannade igen. Jag stannade till när jag såg en kille spela gitarr lite längre bort. Han satt på en bänk och drog fingrarna upp och ner på strängarna. Det lät absolut inte bra men det tänkte jag inte på. Jag tänkte bara på allt jag hade missat i mitt liv.
Allt stannade till och det kändes som jag var i en helt ny värld.
Varför hade jag inte kommit på det förut? Varför hade jag inte kommit på att det inte var Niall jag ville ha. Det var inte han jag tänkte på varje gång vi kysstes. Det var någon helt annan och jag hade inte kommit på det förens nu. Jag drog bort svetten från min panna och lade mig ner på marken.
 
_________________________________________________________________________________________
Hallå där! vi fick lite frågor om förra kapitlet då det var några som inte förstod vad Emmas brillianta idé var. Det var jättesvårt att "avslöja" det i det här kapitlet eftersom det gick några veckor därefter, så jag säger det här istället. Emma vet att Harry gillar sex, så därför tänkte hon om de kunde ha det, kunde Harry berätta sanningen om otroheten, vilket han gjorde (nästan).
Förlåt om jag inte skrev det så tydligt, men jag såg det senare och visste att jag inte kunde ändra i texten!
Det var också jättebra att ni sa till att det var lite otydligt, ska absolut tänka på det nu. Och om det är något mer är det bara att hojta till.
(Att dem har sex är också en viktig del senare i novellen)
Puss, ni är bäst!
 

Kommentarer
Postat av: Ida

Usch vilket hemskt kapitel haha! Men otroligt bra m�ste jag s�ga!

2012-10-14 @ 21:52:28
Postat av: Anna

Den var super bra!! Lite snurrig kanske,men det kanske rättar upp sig i nästa kapitel!!

2012-10-16 @ 17:56:27
Postat av: Emmy

Längtar till nästa!! :)

2012-10-25 @ 17:36:30
Postat av: Sharon

Hej! Jag kan inte hålla mig mer!Hur gamla är ni?(jag har för mig att det är två personer som skriver...)
Och kan du/ni lägga upp en bild på er själva? Snääälllaa?
Bor själv i Göteborg så jag fick för mig att "tänk om jag har sett de irl?!" aja kram!
Btw: Omg längtar efter nästa kapitel/del! Kraaaam<3

Svar: Haha hej sötan! Jadu, det är jättekul att du frågar. Vi är tre som skriver, men man kan väl säga att en av oss har skrivit ca 1 kapitel, en annan har skrivit kanske 15 och jag då har väl typ skrivit resten. Vi är alla femton, alltså vi går i 9:an men på helt olika skolor. Men annars är vi jättebra vänner i verkligheten. Haha, nej, vi bor inte i Göteborg och har inte någon aning om varför vi valde att skriva om den staden. Men kanske för att jag har varit där ett antal gånger, och för att det är väldigt fint där. Vi bor faktiskt i Borlänge, där man bor länge ;) haha.
Lägger helst inte ut en bild på mig själv, och tror inte att dem andra heller vill det, men man kan ju alltid fråga :)
KRAMAR! YOU ARE THE BEST!!!
Emelie Hax

2012-10-28 @ 14:17:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback