oonedirectioon

- Varför är det släckt? frågade hon och tände lampan.
__________________________________________________________________________________



Emmas perspektiv
Harry och jag låg och myste ett tag när Alexandra plötsligt kom inrusandes genom dörren.
- Varför är det släckt? frågade hon tände lampan.
När hon fick se att jag och Harry låg där släckte hon genast.
- Förlåt, fel rum, sa hon sedan och gick ut.
- What did she said? sa Harry när dörren precis hade stängst igen.
- Oh, ehm... nothing. Alex is just a bit confused sometimes. She went into the wrong room.
- Okey, sa Harry och lade sig ner till rätta.
Jag lutade mitt huvud mot hans bröstkorg. Jag kände mig så trygg med Harry. Han var så varm och go.
- But..., sa han och jag kände hans djupa andetag och hans hjärta slå tungt.
- What?
- I have to say something Emma, sa han och oron började spridas inom mig.
- Okey? What is it?
Det dröjde en lång stund innan han svarade.
- You are the best thing who has happened in my whole life. I love you, sa han sedan.
Han vilade sina läppar mot mitt huvud.
- I love you too, fick jag bara ur mig. Nu var jag nästan hundra procent säker på att det var något som var fel och han vågade inte berätta det för mig. Jag var tvungen att få reda på vad.
Han lutade sig fram och kysste mig på pannan, sedan lutade han sig tillbaka mot kudden igen och efter en stunds tystnad somnade vi båda två.

Nialls perspektiv
Jag vaknade av ett sorts tut-ljud. När jag hade hört ljudet tillräckligt länge kom jag på att det var från en fotbollstuta som man brukar tuta i på fotbollsmatcher.
- What is that noise? frågade Alexandra irriterat som tydligen hade vaknat av ljudet hon med.
Jag kollade på henne som om jag inte visste vad det var.
- Haha, now I know, it's Arsenal match today, right? sa hon och slängde en kudde på mig.
- Yes! But you and Emma probably don't want to join?
- I don't think so. We will go and shopping instead, sa Alexandra och ruffsade till mig i håret. Hon lutade sig sedan fram och kysste mig mjukt med sina perfektformade läppar.
Vi hade haft en underbar kväll tillsammans igår, Alexandra och jag, även om vi somnade ganska tidigt. Jag kunde äntligen lita på Alexandra igen och jag visste att hon talade sanning.
- Can I take a shower here? frågade Alexandra när vi motvilligt hade rest oss upp från sängen.
- Of course, sa jag och Alexandra smög iväg till badrummet som låg intill rummet.
Hon tog överdrivet lång tid på sig när hon duschade så jag gick ut ur rummet och checkade in vad alla gjorde där ute istället.
- Morning guys! ropade jag när jag såg att alla förutom jag och Alexandra satt i tv-rummet och spelade fifa och åt frukost.
- Hey Niall, were you tired yesterday, or what? sa Louis och busvisslade.
- Yeah, a litte bit. Where is the food?
Alla började att gap skratta och plötsligt kom Alexandra ut från rummet med en kudde över sin kropp.
- Where are the towels? frågade hon och hennes kinder var lika röda som tomater.
- We have to get towels in the bathrooms Louis, sa Harry och log mot Emma som oskyldigt satt och åt på en macka.
När jag hade hämtat handdukar, ätit frukost ensam med Alexandra och möjligen spelat lite fifa var det dags att bege sig av mot Emirates stadium. Så vi sa adjö till Emma och Alexandra och sedan åkte vi.

Alexandras perspektiv
När de hade stängt igen dörren började Emma helt plötsligt skrika.
- Åh, herregud! ropade hon och hoppade runt i soffan och på golvet.
- Men lugn, sa jag och log mot henne.
- Vadå så du och Niall är ett officiellt par nu eller? frågade Emma när hon hade lugnat ner sig lite.
- Jag vet inte, men det verkar som det. Han är helt fantastisk.
- Grattis, sa Emma och kramade om mig.
Plötsligt blev hon ledsen och la sig ner på soffan.
- Vad är det? frågade jag oroligt.
- Alltså, det är säkert inget. Men jag oroar mig för Harry. Han är lite nere och det känns som han inte talar om något han borde tala om.
Innan jag skulle svara Emma så ringde det plötsligt på dörren.
- Vad har de glömt nu? sa jag och reste mig upp från soffan.
Innan jag tog tag i handtaget tittade jag bak på Emma.
- Varför ringer de på dörren? sa jag och skrattade.
Emma reste sig upp och ryckte på axlarna.
Jag tänkte inte mer på det och öppnade istället dörren.
- Hi sweetie! Ready for a shopping time?


____________________________________________________________________________________________
Hej på er! Det blev ett kapitel med väldigt många dialoger idag, men jag hoppas det inte stör. Puss och kram!!!