oonedirectioon

Tidigare
- I'm sorry guys, but we gotta go now. We can't be here.
- Actually...
Jag hörde någon killröst, men ingen var från någon av killarna i One Direction. Det var Marcus som kom ingåendes med två stora biljetter i handen.
- I forget to give you this. Forsatte han medan han gick fram och gav mig och Alexandra dem. På biljetterna stod det "Backstage" på och jag kunde bara inte förstå att det var sant. Det här är och kommer förbli den bästa dagen i hela mitt långa liv.
_______________________________________________________________________________________________



Alexandras perspektiv
När Emma ringde och berättade att hon var okej så visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, vara arg eller glad. När jag lagt på så slog jag genast numret till Marcus. De här gången svarade han.
- Hej.
- Hej, jag har försökt få tag på dig jättelänge men du svarar ju aldrig. Jag och Emma försvann från varandra förut. Hon ringde till mig nyss men jag vet inte riktigt vart hon är, sa jag oroligt.
- Okej, men jag påväg till er nu så jag är där om ungefär fem minuter. Men vad sa Emma när hon ringde då?
- Hon sa att hon skulle berätta när vi träffade henne och så gav hon mig en vägförklaring till något privat ställe, jag fattar ingenting.
- Vad har hon hittat på nu. Men jag är där snart, vi ses, sa Marcus och la på luren.
Efter ett tag kom Marcus och han hade ett leende på läpparna samtidigt som han såg väldigt hemlighetsfull ut.
- Vad är det? frågade jag och försökte titta vad det var som han höll bakom ryggen. 
När han visade upp de två biljetterna visste jag inte vad jag skulle säga. Jag kramade om honom hårt och tänkte att nu kommer min dröm gå i uppfyllelse! Och jag bara längtade efter att få se Emmas min när hon skulle få se vad Marcus fixat åt oss.
- Nu måste vi bara leta rätt på Emma, sa jag och tog tag i Marcus hand.
Det tog inte lång tid innan vi hittade privat-skylten och dörren som Emma hade pratat om. Jag längtade efter att få krama om Emma för jag hade varit så orolig. Jag slängde upp dörren och rusade in i rummet av glädje, men jag stannade till och tittade på alla som satt i rummet och jag kunde inte tro mina ögon. Där satt alla grabbarna från One Direction, Harry, Liam, Niall, Louis och Zayn, ja de var där allihop.
- Oh my god! Varför är One Direction inne här med dig Emma? sa jag förvånat.
- Haha, det är en lång historia Alex, svarade hon och skrattade.
- I'm sorry guys, but we gotta go now. We can't be here, sa hon sedan och reste sig upp.
Jag hade fortfarande inte fattat någonting och mitt i allting så kom Marcus fram.
- Actually...I forget to give you this, sa han och gav mig och Emma varsin biljett som det stod ''backstage'' på.
Emma sprang fram till mig och gav mig en stor kram och pojkarna i soffan bara log.
Vi satt där ett bra tag och pratade om allt möjligt. Men plötsligt så sa Marcus, som suttit tyst nästan hela tiden:
- Jag tror det är dags för oss att åka tillbaka till hotellet nu. It's late, the clock is half past eleven. But it was nice to meet you guys.
- No, you don't need to go now, we have just met each other, sa Niall och log mot mig.
- I know, we can do something, all together! utbrast Louis och alla instämde, alla förutom Marcus.
Jag kan inte fatta vad det var med honom. Här sitter vi med One Direction och de frågar ifall vi ska hitta på någonting men då sitter Marcus och klagar på att han vill tillbaka till hotellet. Hade han inte just gett oss backstage biljetter? Då är det ju meningen att man ska umgås med One Direction, right?
- We can go to a bowling center, sa Harry och ännu en gång höll alla med, alla förutom Marcus.

Marcus perspektiv
Vi satt ganska länge och pratade med killarna, eller jag sa inte så mycket. Jag satt istället och tittade på hur nära Niall och Alexandra satt och hur mycket dem pratade med varandra. Jag fattade inte allt vad dem sa men han verkade ganska klängig, enligt mig, och jag såg att han tyckte mycket om Alexandra. Så tillslut sa jag att jag tyckte det var bäst för oss att åka hem till hotellet, men det tyckte ingen annan var någon bra idé. Istället så började killarna komma med förslag på andra saker dem kunde hitta på och det tycker alla var mycket roligare, alla förutom jag. Allt kändes bara skit, jag trodde Alexandra skulle tycka om mig om jag gav dem de där backstage-biljetterna, men jag fick inte ens ett tack. När alla sedan bestämde att de skulle åka och bowla så brast det för mig.
- Jag åker till hotellet nu i alla fall, är ni säkra på att ni inte ska med? sa jag och tittade på tjejerna.
båda skakade på sina huvuden och jag gick ut ur rummet, ut ur arenan och in i bilen.
______________________________________________________________________________________________
Hoppas ni tycker att det blev lite drama nu också, försökte i alla fall få med det.