oonedirectioon

I want you

I want you - chapter 98 ♥

 

Tidigare
Jag öppnade kylskåpet och tog ut en förpackning grädde som skulle användas till soppan. Undrar om Niall någonsin skulle få reda på vad jag egentligen hade gjort. Det var kanske till och med ännu värre än att ta hans tjej. Han skulle nog aldrig förlåta mig. Det var bara en tidsfråga när allt skulle avslöjas.

____________________________________________________________________________________________

 

 

Marcus perspektiv

Jag stod och slipade på en bänkskiva när jag hörde att det knackade på dörren in till snickarboden. Jag lade ifrån mig sandpappret och gick raka spåret till dörren.

- Hej.

Ett stort leende var det enda jag såg.

- Hej Alexandra, sa jag med en svag röst, kom in.

Igår när jag och Emmas mamma hämtade Alexandra och Emma blev stämningen ganska konstig då jag och Alexandra inte pratade med varandra alls.

- Det var länge sen jag var här, sa Alexandra och tittade sig omkring.

- Ja, du har ju varit i London ganska länge och så nu..., mumlade jag fram, helt utan anledning.

Alexandra vände sig sakta emot mig.

- Jo, du vet när du frågade mig igår när jag skulle åka hem igen?

Jag nickade på huvudet.

- Jag ska inte tillbaka.

Alexandra tog ett steg närmare mig och jag började känna att det blev allt varmare och varmare inom mig.

- Varför inte? Ska Niall flytta hit? sa jag och tittade frågande på Alexandra.

Alexandra svarade inte. Istället tog hon sandpappret jag hade använt innan och börade slipa sakta på skivan. Hon slipade ojämt och dåligt.

- Lite mer komplicerande än så är det, svarade hon tillslut med en svag ton i rösten.

Vad menade hon egentligen?

- Har det hänt något? försökte jag med för att kanske få reda på vad hon egentligen menade.

- Marcus, Niall och jag är inte tillsammans längre.

Alexandra slutade slipa på bänkskivan och tog fem långsamma steg fram till mig.

- Det är dig jag vill ha Marcus, dig.

Orden strömmade runt i mitt huvud. Var dig i lika med mig?

- Det var dig jag ville ha från första början, men jag har inte insett det förens nu.

Alexandra greppade tag i min arm och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Talade hon verkligen sanning eller var allt bara ännu en lögn?

Jag slet mig ifrån henne och tog några steg bakåt.

- Lägg av, sa jag bara och Alexandra tittade förskräckt på mig. Hon hade väl förväntat sig att jag skulle kyssa henne eller säga något annat än bara "lägg av".

Jag rusade ut från snickarboden och hoppades så innerligt att Alexandra inte följde efter mig.

 

Emmas perspektiv

 - Smakade det bra?

William lutade sig bakåt och log med ett stort leende mot mig.

- Ja, sa jag bara och det kändes som om hela världen snurrade.

Jag kände mig yr och ville bara lägga mig ner.

- Hur är det? frågade William och tittade häpet på mig.

Jag visste att jag hade druckit för mycket vin och kände redan nu att kvällen inte skulle sluta bra.

- Jag är okej. Men kan vi snälla åka hem?

Det enda jag såg var en suddig William och ett stort vinglas som bara väntade på att bli uppdrucket.

William suckade och reste sig upp från stolen.

- Okej vi åker hem, sa han sedan och sträckte fram sin hand för att hjälpa mig upp från stolen.

William ringde ett samtal och jag låg ner på marken bara för att samla mig en aning. Fan, att jag var tvungen att förstöra kvällen med att bli full. Alltid skulle det hända något.

Efter några minuter anlände en taxi och William hjälpte mig upp från marken och in i taxin.

Jag blundade hela taxifärden och somnade till en liten stund. Jag var knappt medveten om vad vi egentligen gjorde. När jag vaknade var vi framme vid huset som jag trodde var mitt hus. William höll om mig och vi gick in genom dörren. Jag började höra musik och folk som pratade.

Trots att mina ögon fortfarande var suddiga såg jag en man komma allt närmare oss. Han ropade på William och gav honom en high five.

- Vem är det där? hörde jag mannen fråga och William tittade underligt på mig.

- En tjej bara. Hon är lite full så jag måste ta hand om henne, sa William och jag fattade ingenting.

- William, ta mig här ifrån.

Mannen gick iväg och William drog med mig längre in i huset.

- Vart är vi? frågade jag men fick inget svar tillbaka.

Nu såg jag verkligen ingenting. Det var för mörkt. Inga lampor var tända och det enda man hörde var party musik och en massa klirr från flaskor.

William satte mig ner på en säng och drog bort mitt hår från ansiktet med sina fingrar. Jag började skratta.

- William, seriöst vart är vi? frågade jag igen.

- Jag ska hämta något att dricka.

William gick ut från rummet och jag lade mig ner på sängen. Jag kunde fortfarande inte se något eftersom det var så mörkt. Men efter ett tag kunde jag se ett litet ljus så dörren öppnades på nytt.

William smög in i rummet. Han satte dig på sängkanten och gav mig ett glas vatten.

- Tack, sa jag och drack upp det lika snabbt som blixten.

William tog glaset när det var tomt och ställde ner det på golvet. Sedan lutade han sig fram mot mig och började kyssa mig på halsen.

- William, sa jag tyst. Jag är full.

- Jag vet, sa han och fortsatte att kyssa mig.

Snart låg han där över mig och jag visste inte om jag ville göra det här. Jag vet inte ens om jag visste vad jag gjorde, allt kändes bara så fel.

- William, sluta.

Jag försökte knuffa bort honom, men han höll sig hårt kvar.

Jag ropade på hjälp flera gånger, men även om jag ropade hundratusentals gånger var det ingen som hjälpte mig.

Allt blev mörkt igen och det kändes som om de här var de sista minuterna i mitt liv, och kanske till och med dem värsta.

 

_____________________________________________________________________________________________

Hej underbara ni! Det blev ett kapitel tillslut. Skrev det väldigt snabbt så innehållet är väl inte så jättebra, med det får duga för den här gången. Nu är det i alla fall jullov så något eller några kapitel ska jag väl hinna skriva.

Puss och kram på er som har tålamod och tittar in på bloggen fortfarande. Ni är bäst och jag vet att det är väldigt taskigt av mig att prioritera vissa andra saker. Men jag måste! <3

 

 

 

 

Såååå bra!!! Den är sååå spännande!!

Sv: Mår super bra! Fick ju allt jag ville ha till julen.. Hehe men fick du det du ville ha och har du en systemkamera? (Ska nämligen köpa en men VILKEN?!) haha finner inga ord (Som vanligt.) för den här delen. Lite creepy med han William men nu ska jag läsa nästa delen! (Kommer verka skit efterbliven om jag kommenterar nästa delen nu men YOLO ;) (Bahahah är så rolig, Nää det är jag inte :( men jag hatar YOLO grejerna och så...) How about you?!
Juliga kramar till dig!!