I want you - chapter 88 ♥

 
Tidigare
Sedan gick jag och Alexandra och ställde oss i kö för att visa upp passen och bege oss in i flyplanet. Det skulle bli så otroligt skönt att slippa pendla så många gånger om året mellan London och Göteborg nu. Det var nästan som om de som jobbade på flygplatsen exakt visste vilka vi var så mycket som vi var där. Men nu var det i alla fall slut på det och en hel resa väntade oss i London.
_________________________________________________________________________________
 
 
Harrys perspektiv
År och månader gick och nu hade äntligen Emma flyttat in hos mig. 
- So, what are we going to do tonight?
Emma la sina armar runt min hals och kysste mig passionerat.
- How about...
Även fast Emma hade flyttat hit, kunde vi ändå inte träffas dygnet runt. Det hade gått nästan 4 år sen det stora genombrottet efter X-factor, men vi var fortfarande lika kända nu som då. Därför ville jag spendera så mycket tid som möjligt med Emma, bara umgås och ha det trevligt.
- What?, sa Emma och log mot mig.
- How about to meet my mother and her fiance Robin?
Trots att vi hade varit tillsammans i över två år, hade Emma ännu inte träffat mina föräldrar. Jag vet inte om Emma skämdes över att träffa dem, för varje gång vi skulle ut och äta med mamma och Robin, hade hon alltid någon bortförklaring, t.ex. att hon mådde dåligt eller att hon lovat Alexandra att göra något annat.
- Harry, I'm busy tonight, sa hon och tog bort sina armar från min hals.
- But then, why did you asked what we are going to do tonight?
Hennes kinder blev allt rödare och rödare.
- Emma, why do you not want to meet my parents? I mean, I have met yours, several times.
- I want to meet them, sa Emma bestämt och tittade lite irriterande på mig samtidigt som hennes kinder blev allt mer röda.
Jag höjde ögonbrynen och tittade frågande på henne.
- Okey, I'm worried, erkände hon tillslut.
- Worried about what?
- About what they are going to think about me, and what they are thinking. I mean, maybe they think I'm just a stupid blond girl who's together with you because you are famous and rich. And I'm will just embarrass me too, like I always do.
Emma tittade sorgset ner i golvet. Jag drog henne tätt intill mig och omfamnade henne. Jag vilade min haka mot hennes huvud och sa tyst:
- Emma, first of all. If you were that stupid blond girl, who only lives with me because of my money, you would not be standing here right now, trust me. Second, I have talked about you with my mother since we met from the first time, and she is always so exited to meet you, I promise. And thirdly, It's fun when you embarrass yourself, it's one reason that I love you.
 
Alexandras perspektiv
Niall låg på rygg i soffan med händerna bakom huvudet. TV:en var på, men han tittade inte på den. Han blundade. Jag smög långsamt in i tv rummet för att skrämma honom men när jag precis skulle skrämma honom öppnade han sina ögon. Han blev ändå rädd av att jag stod där så han reste sig genast upp och började skratta. 
- You scared me baby, sa han sedan.
Jag ställde mig bakom Niall och började massera hans axlar.
- I know you slept and I know you are tired, but you have to help me with something.
- Ouch!
- Sorry, sa jag när jag märkte att jag hade klämt lite för hårt.
- What do I have to help you with? frågade han sedan.
- We are going to... bake! utbrast jag.
- Seriously?
- Yes, so come here with me now, because i have no idea how I do.
Jag drog med Niall ut i köket. Jag hade redan tagit fram alla redskap som man behövde ha när man skulle göra cupcakes.
Niall satte på sig ett vitt förkläde med hjärtan på som han hade fått ifrån mig i julklapp förra julen. Vi bestämde att jag skulle ge allt till honom vad han behövde medans han skulle hälla i allt, bland och vispa.
- Eggs, sa han och jag tog upp tre ägg ur äggkartongen.
Niall knäckte ett ägg mot sin panna, så jag var tvungen att hämta papper och torka bort all äggröra i ansiktet.
- Sugar!
- Butter!
- Cocoa!
- Flour, sa han sedan och jag tog fram floursockret.
Niall kollade då allvarligt på mig och satte ner floursockret på bänken igen.
- What? sa jag och tittade frågande på honom.
- I didn't said icing sugar.
 Jag kollade på paketet och såg att det stod med stora tydliga bokstäver "ICING SUGAR"
Han pekade på ett annat paket som stod lite längre bort på diskbänken.
Jag tog upp paketet och såg att det var mjöl.
Inte kunde väl jag veta att flour betyder mjöl på engelska. Det är väl ganska uppenbart att det är florsocker. Och hur många gånger säger en person som aldrig bakar annars ordet mjöl på engelska?
Jag tog upp lite mjöl ur påsen och började kasta på Niall. Han blev helt kritvit i ansiktet och jag kunde inte hålla mig för skratt.
Det slutade med ett mjölkrig, och tro mig, köket var verkligen ingen annan färg än vit när kriget var slut.
 
Emmas perspektiv
The food was very delicious Anne, sa jag och log vänligt mot Harrys mamma.
Middagen hade gått bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag trodde först att det skulle gå åt helvete och att Harrys mamma skulle hata mig. Föralltid.
- Thank you dear! But we have also a dessert who wants to be eaten, sa Anne och gick ut i köket.
Harry kollade på mig, tog min hand och log.
- Thank you for doing this, sa han sedan.
- So Emma, what do you think about London? It's a lovely city, or have I wrong? frågade plötsligt Harrys styvfar Robin.
- No, you have totally right, it's a lovely city.
Efter efterrätten gick jag och hjälpte Harrys mamma med disken. Anne började prata om Harrys barndom och alla roliga minnen av honom.
- I think you are the right for him, sa sedan Anne och gav mig en tallrik som jag skulle ställa in i skåpet.
Jag blev alldeles varm i kroppen av glädje. Det var underbart att Anne tyckte att jag var den rätta, fantastiskt.
Harry ropade plötsligt utifrån hallen.
- Emma, would you like to take a walk with me outside?
Jag kollade på Anne som samtidigt nickade och log mot mig.
- Yes, I'm coming, ropade jag tillbaka och log mot Anne.
När jag kom ut i hallen hade Harry redan tagit på sig sin jacka och sina skor.
- Wow, you were...
- Fast, I know.
Jag började skratta medans jag tog bort jeansjackan från galjen.
- Oh, I almost forgot my phone in the kitchen. But you can go out as long as I get it, sa jag och började bege mig ut i köket.
Harry hade gjort som jag hade sagt, för när jag kom tillbaka ut i hallen var Harry redan borta.
Jag tog på mig mina skor, öppnade dörren och gick ut.
Det regnade ute, som det i och för sig brukade göra och allt jag kunde se var regn. Harry var borta. Vart var han någonstans?
Jag gick en liten bit och plötsligt såg jag att han stod och pratade med någon. Det var inte så att jag aldrig hade sett honom prata med någon, men det var som om han kände tjejen han pratade med.
Jag ökade takten en aning och när jag var framme vid Harry tittade jag fundersamt på honom samtidigt som han pratade med tjejen.
- Hello? sa jag och log lite lätt mot den långa blonda tjejen.
- Hi! So it's you who are Harry's girlfriend?
I det ögonblicket kände jag att det var något som jag inte tyckte om med henne, som om jag redan visste att jag aldrig skulle kunna bli vän med henne.
- Yeah, sa jag bara och räckte fram min hand. Emma, sa jag sedan.
- Yes I know, my name is Isabelle.
 
__________________________________________________________________________________
Hej kära ni! Hur mår ni? Blev ett ganska långt kapitel idag, men det är ni värda!
Haha, rätta mig om jag har fel med det där med Harrys familj, vet verkligen inte om Harrys mamma är gift med någon som heter Robin, men jag gissar att det är så. Puss!
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anna

Såå bra!! Ståendeapplåder(stavning!!)!!! Really really good!!!

Svar: Haha, tack, du är underbar! <3
Emelie Hax

2012-08-18 @ 10:12:25
Postat av: Anonym

LÄÄÄÄÄS OCH LÄNKA GÄRNA --> oneDtoaustralia.blogg.se

2012-08-19 @ 20:42:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback