oonedirectioon

Tidigare
Jag såg hur hennes ögon vattnades och tårar började rinna nerför hennes kinder.
- I hope you don't cry because I said something wrong, sa jag och gav henne ett leende.
Hon skakade på huvudet och i nästa sekund hade jag henne i min famn. Jag hörde hur hon tyst snyftade i mina armar.
- It's gonna be okey, I promise, viskade jag sedan tyst i hennes öra.
Jag hörde hur hennes snyftningar började avta och andetagen blev djupare. Jag förstod att hon hade somnat och det tog inte lång tid innan mina ögon också slocknade.
_____________________________________________________________________________________________________



Emmas perspektiv
Allt kändes så konstigt och annorlunda när jag vaknade. Vart var jag någonstans? Jag reste mig upp ur soffan och såg att Harry hade legat bredvid mig. Jag skrek till. Harry som hade sovit hoppade genast upp ur soffan. Han stod och tittade på mig med sina underbara vackra ögon. Jag tittade på honom jag med.
- Oh, I'm sorry, where is the bathroom? sa jag efter att vi hade stått och tittat på varandra en lång stund. Plötsligt märkte jag vad jag hade sagt, jag pratade. Jag fick ett stort leende på läpparna.
- Hi Emma, real Emma, sa Harry och kramade om mig lite lätt.
Jag fick panik. Jag hade varit så otroligt konstig igår och nu var jag plötsligt normal igen. Jag förstod ingenting.
- So, the bathroom is behind the corner, you know, utbrast Harry efter en lång pinsam tystnad.
Jag vände mig snabbt om för att gå dit. Visst, jag kom ihåg vad som hade hänt igår. Men att det skulle bli såhär pinsamt, det trodde jag inte. Jag gick bakom hörnet och såg en dörr som det stod "BATHROOM" på. Jag gick in och satte mig ner på toan. Jag skrattade till. På toaletten var det första gången jag träffade Harry. När jag var klar gick jag fram till handfatet för att tvätta av mina händer. Jag tittade sedan mig i spegeln och hoppade till. Hur såg jag ut egentligen? Mina ögon var röda och mina kinder lika så. Mitt blonda hår såg ut som kokta spagettis. Jag vände mig om och såg att det stod en dusch och väntade på mig. Jag såg i syne att duschen pratade med mig.
- Komsi, komsi, sa han.
Jag tittade på dörren. En liten dusch skulle väl inte skada? Jag tog av mig alla mina kläder, gick fram till duschdraperiet och drog det åt sidan. Det var nog den största duschen som fanns på hela jorden. Jag satte på vattnet och klev in. Det var en sån otrolig skön känsla. Aldrig varit bättre.
Efter en lång och varm dusch kom jag genast på att jag inte var hemma. Jag skulle ju bara ta en liten dusch men istället varade det i nästan halv timme. Jag sprang ut från duschen.
- Fan, helvetes jävla skit! skrek jag lite tyst för mig själv. Jag hade ingen handduk och inga nya rena underkläder, hur smart får man vara? Min väska med kläder låg ute i hallen. Jag gick fram till dörren och kikade ut. Ingen inom synhåll. Jag stängde dörren igen och tog upp mina gamla kläder. Jag täckte kläderna över det lite mer intima kroppsdelarna. Sedan gick jag ut. När jag sedan stod med dörren framför näsan vände jag mig om. Plötsligt mötte jag Harry som stod och tittade på mig med en allvarlig blick. Jag blev så rädd att jag tappade tröjan som jag höll över mina bröst. Nu stod jag där helt spritt språngade naken med Harry som stod framför mig. Han skrattade och tog upp tröjan jag hade tappat. Utan att ens försöka gömma mig lite stod jag bara där helt chockad.
- Here, sa han och gav mig den.
Det hade aldrig varit så pinsamt som nu, Harry Styles hade sett mig naken...

Alexandras perspektiv
Vi gick längs strömkanalen Niall och jag. Jag hade fortfarande tårar i ögonen men låtsades om som allt var bra. Vi pratade inte alls med varandra. Jag tror Niall förstod att det inte var läge att göra det just nu. Vi hade bestämt att vi skulle prata om vad som hänt imorgon istället.
Innan vi gick in i lägenheten stannade Niall upp. Han smekte mitt långa bruna hår och tittade rakt in i mina ögon.
- You can say everything to me and I will never tell anyone.
Jag log bara mot honom och han log tillbaka. Han släppte mitt hår och öppnade dörrhandtaget. Vi gick in och Niall tog av sig sin jacka.
- I have to go Niall, sa jag och var beredd att öppna handtaget. Han tog då tag i min hand.
- No, you can sleep here if you want. I mean, it's late and the guys said it was a long way to the hotel.
Jag tvekade lite men tänkte sedan att det kanske inte var en sån dålig idé ändå. Jag ville ju inte gå genom London själv såhär sent på natten. Jag tog av mig min jacka jag med sedan smög vi in i lägenheten.
- Oh, look, sa Niall och pekade mot soffan. Där låg Emma i Harrys famn och sov. De var så otroligt söta.
Niall log mot mig och tog tag i min arm. Utan att jag såg något eftersom det var så mörkt klev vi in i något rum. Niall tände lampan.
- So, is this your room? frågade jag och satte mig ner på sängen.
- No, it's Harry's. But Harry is not here right now. He sleeping in the bed, sa Niall och satte sig bredvid mig. Vi satt tysta men efter en stund reste jag mig omedvetet upp.
- i'm tired, sa jag och gnuggade mig i ögonen. Han skrattade och reste sig upp han med. Han tog av sig sin tröja och sina byxor. Jag försökte undvika att titta, men jag kunde inte stå emot. Han kröp ner i sängen. Jag stod fortfarande och gömde ansiktet bakom händerna.
- It's okey Alex, sa han och log. Han vände sig om så att han inte skulle se mig.
Mina väskor med kläder stod egentligen ute i hallen men jag ville absolut inte gå ut dit nu.
Det skulle kännas pinsamt att ta av sig kläderna jag med, men vad hade jag för val? Jag tog försiktigt av mig min stickade tröja och där efter mina jeans. Tillslut stod jag där med bara trosor och bh. Jag tittade ner på mig själv och kände att mina kinder började bli varma. Jag hade tagit den allra fulaste bh:n i min garderob. Jag sprang snabbt fram till en byrå som troligtvis bestod av kläder. Jag öppnade sakta upp lådan och tog fram en vit stor t-shirt. Jag satte på mig den och kröp ner brevid Niall. Han vände sig sedan mot mitt håll.
- Good night my beautiful, sa han. Jag svarade inte utan tyckte att tystanden var ett bätte svar.
Efter en stund kände jag hans andetag i min nacke. Jag blev alldeles varm i hela kroppen. Han hade antagligen somnat. Jag bara låg där och njöt tills min tanke om vad som hänt kom tillbaka, Marcus.


___________________________________________________________________________________________________
Då så, börjar äntligen att närma oss 30 kapitel. Hur tycker ni att novellen är en så länge? Fattas det något, eller är dn bra som den här. Kommentera vad ni tycker!