oonedirectioon

Tidigare
- Men varför erbjöd hon er pengar?
- För att vi skulle låtsas om som hon hade blivit misshandlad. När idrottsläraren hade kommit tillbaka berättade alla att det var Alexandra som hade slagit henne och allt.
Jag var egentligen inte så chockad över att Hilda hade gjort en sådan sak. Men att hela klassen hade gått med på det för bara lite pengar, det var det som tog i hjärtat. Jag gick därifrån utan att säga ett ord till henne. Jag gick ner till stranden igen och kollade ut mot havet.
____________________________________________________________________________________________



Alexandras perspektiv
Jag hade inte en minsta aning om vart Emma hade tagit vägen. Efter äggkastningen hade hon bara försvunnit spårlöst.
Jag gick ner till stranden och tvättade av mina fötter. Plötsligt kände jag en hand på min axel. Jag vände mig om snabbt och såg att Emma stod där med en ledsam blick. Hon släppte min axel.
- Hon misshandlade sig själv, sa hon efter ett tag.
- Vem då? Hilda? frågade jag och tittade på henne med en orolig blick.
- Hon erbjöd alla pengar så att de skulle säga att det var du.
Jag sa inget. Jag orkade helt enkelt inte. Jag ville bara hem.
- Kom! sa jag och gick bort från vattnet. Emma följde efter med snabba steg bakom mig. Vi gick upp på en kulle och jag kollade mig omkring. När jag hade hittat det jag sökte sprang jag ner från kullen. Vi kom fram till en kiosk.
- Här Emma, ta den här tjugan och köp någon glass eller något. Men ta tid på dig, sa jag och letade upp en tjugolapp i fickan. Hon tittade fundersamt på mig men gjorde sedan som jag sa och gick iväg. Efter en stund kom hon tillbaka med en stor daim glass i ena handen. Hon tappade den sedan på marken när hon såg att jag hade två stora cyklar framför mig.
- Vi drar hem, sa jag och log till Emma. Hon log tillbaka och tog tag i den ena cykeln.
Vi visste väl att det skulle ta lång tid att cykla men vi ville inte bry oss med tanke på vad alla hade gjort och så vidare.

Emmas perspektiv
När jag kom tillbaka från kiosken var jag så snopen att jag tappade glassen ner på marken. Jag kunde inte förstå att Alexandra verkligen hade tagit två cyklar, hon hade liksom snott dem.
Vi satte oss på cyklarna och körde iväg. Det var över 20 grader så varmt var det nog allt.
Medan vi cyklade sjöng vi alla möjliga låtar. Allt kändes så himla bra i det ögonblicket. Vi räknade också ut på vägen att det skulle ta ungefär en och en halv timme att komma hem så vi bestämde oss för att vi skulle stanna i Göteborg och äta någonstans.
Hela resan var så onödigt lång och man bara kände hur svetten rann nedför pannan. Vi började äntligen komma in i staden och det var verkligen jätte pinsamt att cykla där helt svettig.
Efter att han tjaffsat och bråkat om vart vi skulle äta blev det tillslut McDonald's. Vi gick in och ställde oss i kö. De bakom oss i kön viskade till varandra. Det var ju inte så att det viskade tyst till varandra utan tvärt om.
- Är inte de där de två tjejerna som känner One Direction?
Jag visste inte om det var en komplimang eller något annat men i vilket fall tittade jag bara på Alexandra som tydligen hade hört det med.
När det var vår tur att beställa så tog Alexandra en Big Mac & Co och jag tog en McFeast & Co. Vi satt och vräkte oss i maten. Vi var som djur eller som barn i Afrika som aldrig sett en hamburgare förut.
Efter ungefär 15 minuter var maten uppäten och ut kommer en rap ur min min.
- Öuhh! Alla stirrade på mig men jag och Alexandra bara skrattade.
Vi gick ut ur McDonald'sen och körde iväg på cyklarna igen.
Efter drygt 45 minuter var vi hemma i Angered. Alexandra cyklade hem till henne och jag cyklade hem till mig.
- Hej allihopa! ropade jag när jag kommit in innanför dörren.
- Hallå, vi sitter i köket, hörde jag mammas röst säga. Jag sprang in till köket och kramde om Maja och mamma. Det var så otroligt skönt att se dem hemma igen.
- Emma, vill du gå ut och hämta posten i brevlådan. Jag har nämligen inte gjort det idag, utbrast pappa efter en stunds pratande. Jag gick ut till hallen och tog på mig mina skor. Jag gick ut ur dörren och fram till brevlådan. När jag kom in innanför dörren igen hållde jag i massor med tidningar och reklamer. Jag slängde allt på köksbordet när jag kom in till köket.
- Reklam, reklam, tidning, tråkig tiding, räkning, reklam, brev från Harry Styles, tidning... Harry Styles! Oh my God! Jag har fått ett brev från Harry Styles! Jag hoppade runt på golvet som en galen känguru, ungefär som jag gjorde när jag hade fått reda på att jag skulle på en One Direction konsert.
Jag tog upp brevet som jag hade kastat på bordet innan. Jag pussade på det och gick sedan ut från köket. Jag ville läsa det själv i lugn och ro.
Min tröja var helt blöt när jag hade läst färdigt brevet. Jag behövde verkligen det här, lycka. Och det fick jag från honom. Han var helt underbar. Det kändes så himla bra när han skrev att vi borde träffas utan alkohol någon gång och bara bli vänner. Jag trodde faktiskt egentligen att han inte ens kom ihåg mig, men nu skrev han att jag var en speciell tjej med ett speciellt léende.
Jag tog upp mobilen och slog numret till honom.
__________________________________________________________________________________________________
Förlåt för segt kapitel. Tyvärr mycket plugg nu i skolan. Satsar på bättre kapitel i helgen och till lovet!